Once upon a time
En gång för länge länge sedan var det två pojkar och två flickor som satt hemma hos en av flickorna och kollade på hockey.
Pojkarna var helt inne i hockey spelandet på tv:n och flickorna var inte allt för roade.
Dom tjatade på pojkarna att dom ville hitta på nånting annat, nånting som alla 4 kunde ha roligt med.
Pojkarna var inte alls så jätte glada över tjatet så tillsist sa en av pojkarna som hette Robert att nu fick det vara nog, dom ville ju se på tv:n!
En av flickorna som hette Terese sa då "Om vi får låna din vita springare (moped) och åka ut och åka en stund så får ni lugnt en stund!
Robert grymtade till lite men gick efter ett tag med på dealen.
Nej skämt åsido, som ni kanske fattar är det en gång när jag, Blyni, Robban och Daniel satt hemma hos mig och tjatade på killarna för en dum hockey match men fick efter massa tjat nycklarna till hans moped.
Ingen av oss hade moppe körkort men det sket vi fullständigt i och åkte ut mopeden i den stora stora världen (lilla Örebro)
Blyni körde och jag satt därbak, och sen körde vi i den kalla höstnatten runt i hela Örebro.
Jag satt och tjatade typ hela färden om att jag ville köra med, men det ville absolut inte Blyni, hon var ego och ville köra själv.
Blynis körstil var faktiskt jätte bra, om man bortser från att hon körde på en cykelväg, emot rött och tillsist körde åt fel håll i en rondell. (Tack och lov att det var mitt i natten så vi inte mötte nån bil)
När jag skrattandes försökte få blyni att fatta att man faktiskt åker till höger i rondeller fick jag faktiskt köra en liten stund, HAPPY FACE! (det här var på den tiden då det fortfarande var coolt att ha moppe)
Men den glada stunden höll inte i sig länge, utan när jag bara kört i 5 minuter ringde Robban och sa att vi skulle komma hem eftersom vi vart ute och kört i nästan 2 timmar.
Jaa, vad ska man säga, en jag+en blyni+en moped kan inte bli annat än massa skratt.
No shit Sherlock! xoxo
Pojkarna var helt inne i hockey spelandet på tv:n och flickorna var inte allt för roade.
Dom tjatade på pojkarna att dom ville hitta på nånting annat, nånting som alla 4 kunde ha roligt med.
Pojkarna var inte alls så jätte glada över tjatet så tillsist sa en av pojkarna som hette Robert att nu fick det vara nog, dom ville ju se på tv:n!
En av flickorna som hette Terese sa då "Om vi får låna din vita springare (moped) och åka ut och åka en stund så får ni lugnt en stund!
Robert grymtade till lite men gick efter ett tag med på dealen.
Nej skämt åsido, som ni kanske fattar är det en gång när jag, Blyni, Robban och Daniel satt hemma hos mig och tjatade på killarna för en dum hockey match men fick efter massa tjat nycklarna till hans moped.
Ingen av oss hade moppe körkort men det sket vi fullständigt i och åkte ut mopeden i den stora stora världen (lilla Örebro)
Blyni körde och jag satt därbak, och sen körde vi i den kalla höstnatten runt i hela Örebro.
Jag satt och tjatade typ hela färden om att jag ville köra med, men det ville absolut inte Blyni, hon var ego och ville köra själv.
Blynis körstil var faktiskt jätte bra, om man bortser från att hon körde på en cykelväg, emot rött och tillsist körde åt fel håll i en rondell. (Tack och lov att det var mitt i natten så vi inte mötte nån bil)
När jag skrattandes försökte få blyni att fatta att man faktiskt åker till höger i rondeller fick jag faktiskt köra en liten stund, HAPPY FACE! (det här var på den tiden då det fortfarande var coolt att ha moppe)
Men den glada stunden höll inte i sig länge, utan när jag bara kört i 5 minuter ringde Robban och sa att vi skulle komma hem eftersom vi vart ute och kört i nästan 2 timmar.
Jaa, vad ska man säga, en jag+en blyni+en moped kan inte bli annat än massa skratt.
No shit Sherlock! xoxo
Vem är smartast?
Jag och Blyni pratade inatt om vem som egentligen är smartast, personer som kan allt dom läst om eller såna som är smarta vardagligt?
Vem skulle du välja, Albert Einstein eller Jon&Kate som har 8 små barn?
Visst, Mr Einstein kunde allt om relativitetsteorin, men Jon&Kate kan ju klara nästan alla kris situationer med en hel skara av ungar.
Så kom jag då på när vi satt och pratade om en sak som hände när hon och jag var 1* år.
Vi hade hamnat på nån fest hos en kompis kompis, och som nästan alla fester med ungdomar kommer polisen och stör.
Rädd som en hare och full som en kastrull är jag när Blyni slänger åt mig mina skor och säger åt mig på skarpen att nyktra till och ta på mig dom så vi kan dra därifrån innan dom tar oss.
Jag gör ett tappert försök att ta på mig dom men det var nått allvarligt fel på mig just den kvällen.
Tillsist får jag ändå på mig en sko (Okej Blyni får på mig den) och då ser vi en polis i vardagsrummet och hoppar över häcken runt trädgården och börjar springa för livet (ska till lägga att vi sprang rakt på en trasig flaska och jag hade ju som sagt bara en sko på mig)
Men attans, där rakt framför oss kommer det poliser emot oss som ska in i lägenheten med och vad är det bäst att v ara då, bok smart eller street smart?
STREET SMART så klart!
Min hjärna går i 180 samtidigt som jag försöker komma på vad fan vi ska göra.
Till sist väser jag till Blyni "Krama mig. Krama mig fort som fan!"
Hon kollar på mig först och sen gör hon som jag säger.
När vi står där och omfamnar varandra börjar jag tjuta "Du får inte åka imorron jag kommer inte klara mig utan dig i en hel månad" och lägger till en snyftning.
Poliserna vänder sig bort från oss och går in i lägenheten istället för att inte störa vårt lilla avsked.
HAHA score till Erica Och Blyni.
Sen är det bara att springa för livet igen och gömma oss bakom ett hus därjag ännu en gång försöker få på mig den andra skon.
Efter en kvart lyckas jag faktiskt ta på mig den (men med världens jätte bula i pannan, råkade tappa kontrollen över min kropp och slår in pannan i en tegelvägg)
Sen var det bara att vandra den 1 kilometer långa vägen hem till mig för att sova med fyllehicka hela vägen.
Det tog kanske en timme eller nått "bara"
Minnen har vi i alla fall, och kommer alltid ha kvar att skratta åt tills vi blir gammla.
No shit Sherlock! xoxo
Vem skulle du välja, Albert Einstein eller Jon&Kate som har 8 små barn?
Visst, Mr Einstein kunde allt om relativitetsteorin, men Jon&Kate kan ju klara nästan alla kris situationer med en hel skara av ungar.
Så kom jag då på när vi satt och pratade om en sak som hände när hon och jag var 1* år.
Vi hade hamnat på nån fest hos en kompis kompis, och som nästan alla fester med ungdomar kommer polisen och stör.
Rädd som en hare och full som en kastrull är jag när Blyni slänger åt mig mina skor och säger åt mig på skarpen att nyktra till och ta på mig dom så vi kan dra därifrån innan dom tar oss.
Jag gör ett tappert försök att ta på mig dom men det var nått allvarligt fel på mig just den kvällen.
Tillsist får jag ändå på mig en sko (Okej Blyni får på mig den) och då ser vi en polis i vardagsrummet och hoppar över häcken runt trädgården och börjar springa för livet (ska till lägga att vi sprang rakt på en trasig flaska och jag hade ju som sagt bara en sko på mig)
Men attans, där rakt framför oss kommer det poliser emot oss som ska in i lägenheten med och vad är det bäst att v ara då, bok smart eller street smart?
STREET SMART så klart!
Min hjärna går i 180 samtidigt som jag försöker komma på vad fan vi ska göra.
Till sist väser jag till Blyni "Krama mig. Krama mig fort som fan!"
Hon kollar på mig först och sen gör hon som jag säger.
När vi står där och omfamnar varandra börjar jag tjuta "Du får inte åka imorron jag kommer inte klara mig utan dig i en hel månad" och lägger till en snyftning.
Poliserna vänder sig bort från oss och går in i lägenheten istället för att inte störa vårt lilla avsked.
HAHA score till Erica Och Blyni.
Sen är det bara att springa för livet igen och gömma oss bakom ett hus därjag ännu en gång försöker få på mig den andra skon.
Efter en kvart lyckas jag faktiskt ta på mig den (men med världens jätte bula i pannan, råkade tappa kontrollen över min kropp och slår in pannan i en tegelvägg)
Sen var det bara att vandra den 1 kilometer långa vägen hem till mig för att sova med fyllehicka hela vägen.
Det tog kanske en timme eller nått "bara"
Minnen har vi i alla fall, och kommer alltid ha kvar att skratta åt tills vi blir gammla.
No shit Sherlock! xoxo
Man får inte skylla på praktikanten.
Haha kom och tänka på en sak som hände i lördags, när jag, Daniel och Blyni satt här hemma hos mig i soffan och pimplade öl/cola och kollade på skräckfilm.
Blynis telefon ringer och det är då tydligen Anton som ringer.
Hela dagen har jag och Blyni gått omkring och sagt "hurredu Ulf, man får inte skylla på praktikanten!"
Ialla fall, då bestämmer jag mig för att vara lite flumm och skriker till Anton i telefonen "ANTON! Man får inte skylla på praktikanten!"
Blyni spärrar upp ögonen som om hon sett ett spöke och börjar sen gapskratta.
Tydligen jobbar Anton på ica och hade tagit hand om en praktikant några dagar tidigare.
Pinigt läge, nej inte alls. Inte för mig ialla fall, eftersom jag bara fick kul åt det :)
No shit Sherlock! xoxo
Blynis telefon ringer och det är då tydligen Anton som ringer.
Hela dagen har jag och Blyni gått omkring och sagt "hurredu Ulf, man får inte skylla på praktikanten!"
Ialla fall, då bestämmer jag mig för att vara lite flumm och skriker till Anton i telefonen "ANTON! Man får inte skylla på praktikanten!"
Blyni spärrar upp ögonen som om hon sett ett spöke och börjar sen gapskratta.
Tydligen jobbar Anton på ica och hade tagit hand om en praktikant några dagar tidigare.
Pinigt läge, nej inte alls. Inte för mig ialla fall, eftersom jag bara fick kul åt det :)
No shit Sherlock! xoxo
Ett mongo på rymmen?
Ja, ibland kan man tro det. Eller mongo kanske är fel ordval, jag byter till psykfall.
Ibland känns det fan som det, jag kan få cp ryck och bli helt konstig, som tex nu.
Haha tänker inte säga vad jag gjorde för ryck för det är för pinsamt.
Och fredags ska vi inte ens tala om, herregud vad jag skämde ut mig.
Mina engelska kunskaper när jag är lite små full (läs väldigt full) är ju inte direkt dom bästa.
"HELLO ***! I´m fucking drunk right now and i fucking love it its sooo fucking great"
Ungefär så sa jag i omgångar i ca 20 minuter.
Tydligen säger Madde att han bara tycker jag var charmig men jag vettefan om jag vågar tro på det, vem fan tycker en full och kåt överdriven brud är charmig?
Haha kanske ***, man har ju hört vissa saker, men man ska ju faktiskt aldrig lyssna på skvaller.
Så nu kan ju faktiskt Kenza slänga sig i väggen.
(Haha ingen kommer fatta vad jag menar med nånting men i don´t FUCKING care :)
No shit Sherlock! xoxo
Ibland känns det fan som det, jag kan få cp ryck och bli helt konstig, som tex nu.
Haha tänker inte säga vad jag gjorde för ryck för det är för pinsamt.
Och fredags ska vi inte ens tala om, herregud vad jag skämde ut mig.
Mina engelska kunskaper när jag är lite små full (läs väldigt full) är ju inte direkt dom bästa.
"HELLO ***! I´m fucking drunk right now and i fucking love it its sooo fucking great"
Ungefär så sa jag i omgångar i ca 20 minuter.
Tydligen säger Madde att han bara tycker jag var charmig men jag vettefan om jag vågar tro på det, vem fan tycker en full och kåt överdriven brud är charmig?
Haha kanske ***, man har ju hört vissa saker, men man ska ju faktiskt aldrig lyssna på skvaller.
Så nu kan ju faktiskt Kenza slänga sig i väggen.
(Haha ingen kommer fatta vad jag menar med nånting men i don´t FUCKING care :)
No shit Sherlock! xoxo
