Hej kom och hjälp mig. Typ
Härom dagen när jag stod och väntade på bussen på stan, lyssnar på musik i mina stora rosa hörlurar rycks plötsligt hörlurarna bort från mig.
Förvånad och lite små sur vänder jag mig om för att se vilken kompis det är som sett mig och vill skoja och blir as chockad när jag ser vem det är.
Framför mig står en av örebros kända uteliggare och har mina hörlurar på sig.
"FAN VAD BRA MUSIK DU HAR!" skriker han och ler mot mig.
Jag kan bara stå för mig själv och gapa, vafan gör idiotjäveln?
Lite smårädd är jag på samma gång, för jag vågar ju inte riktigt be om att få tillbaka dom, vem vet vad han kan få för sig att göra om jag inte låter han låna dom?
Han börjar nynna med i låten och börjar ge av riktiga sex stön, som "Åh ah Mmmmmm"
Folk som går förbi kollar på han, sen på mig och skrattar.
What to do?
Jo, Jag stackar fram att jag måste gå på min buss, rycker av han hörlurarna och springer till den.
Olyckligtvis var den bussen som stod där inte alls min buss, men det skiter jag i, aldrig att jag går tillbaka till psykgubben.
När jag sitter på bussen kan jag ändå inte låta bli att småle lite för mig själv.
Det måste ju sett rätt komiskt ut.
Jag som står där som en förbannad fisk, och han som står där och låter som om det är porrfilmsljud jag har på ipoden.
Fler såna här saker vill jag råka ut för.
Det ger livet en liten guldkant, även om det är lite creepynär det väl händer.
Förvånad och lite små sur vänder jag mig om för att se vilken kompis det är som sett mig och vill skoja och blir as chockad när jag ser vem det är.
Framför mig står en av örebros kända uteliggare och har mina hörlurar på sig.
"FAN VAD BRA MUSIK DU HAR!" skriker han och ler mot mig.
Jag kan bara stå för mig själv och gapa, vafan gör idiotjäveln?
Lite smårädd är jag på samma gång, för jag vågar ju inte riktigt be om att få tillbaka dom, vem vet vad han kan få för sig att göra om jag inte låter han låna dom?
Han börjar nynna med i låten och börjar ge av riktiga sex stön, som "Åh ah Mmmmmm"
Folk som går förbi kollar på han, sen på mig och skrattar.
What to do?
Jo, Jag stackar fram att jag måste gå på min buss, rycker av han hörlurarna och springer till den.
Olyckligtvis var den bussen som stod där inte alls min buss, men det skiter jag i, aldrig att jag går tillbaka till psykgubben.
När jag sitter på bussen kan jag ändå inte låta bli att småle lite för mig själv.
Det måste ju sett rätt komiskt ut.
Jag som står där som en förbannad fisk, och han som står där och låter som om det är porrfilmsljud jag har på ipoden.
Fler såna här saker vill jag råka ut för.
Det ger livet en liten guldkant, även om det är lite creepynär det väl händer.
Kommentarer
Trackback
